The Buddha teaches on the licchavi youths, presenting a fivefold teaching for disciples on the path.

AN 5.58 The Licchavi Youths

Ekaṁ samayaṁ bhagavā vesāliyaṁ viharati mahāvane kūṭāgārasālāyaṁ.

Atha kho bhagavā pubbaṇhasamayaṁ nivāsetvā pattacīvaramādāya vesāliṁ piṇḍāya pāvisi. Vesāliyaṁ piṇḍāya caritvā pacchābhattaṁ piṇḍapātapaṭikkanto mahāvanaṁ ajjhogāhetvā aññatarasmiṁ rukkhamūle divāvihāraṁ nisīdi.

Tena kho pana samayena sambahulā licchavikumārakā sajjāni dhanūni ādāya kukkurasaṅghaparivutā mahāvane anucaṅkamamānā anuvicaramānā addasu bhagavantaṁ aññatarasmiṁ rukkhamūle nisinnaṁ; disvāna sajjāni dhanūni nikkhipitvā kukkurasaṅghaṁ ekamantaṁ uyyojetvā yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā tuṇhībhūtā tuṇhībhūtā pañjalikā bhagavantaṁ payirupāsanti.

Tena kho pana samayena mahānāmo licchavi mahāvane jaṅghāvihāraṁ anucaṅkamamāno addasa te licchavikumārake tuṇhībhūte tuṇhībhūte pañjalike bhagavantaṁ payirupāsante; disvā yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho mahānāmo licchavi udānaṁ udānesi: “bhavissanti vajjī, bhavissanti vajjī”ti.

“Kiṁ pana tvaṁ, mahānāma, evaṁ vadesi: ‘bhavissanti vajjī, bhavissanti vajjī’”ti?

“Ime, bhante, licchavikumārakā caṇḍā pharusā apānubhā. Yānipi tāni kulesu paheṇakāni pahīyanti, ucchūti badarāti pūvāti modakāti saṅkulikāti vā, tāni vilumpitvā vilumpitvā khādanti; kulitthīnampi kulakumārīnampi pacchāliyaṁ khipanti. Te dānime tuṇhībhūtā tuṇhībhūtā pañjalikā bhagavantaṁ payirupāsantī”ti.

“Yassa kassaci, mahānāma, kulaputtassa pañca dhammā saṁvijjanti yadi rañño khattiyassa muddhāvasittassa, yadi raṭṭhikassa pettanikassa, yadi senāya senāpatikassa, yadi gāmagāmaṇikassa, yadi pūgagāmaṇikassa, ye pana kulesu paccekādhipaccaṁ kārenti, vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.

Katame pañca?

Idha, mahānāma, kulaputto uṭṭhānavīriyādhigatehi bhogehi bāhābalaparicitehi sedāvakkhittehi dhammikehi dhammaladdhehi mātāpitaro sakkaroti garuṁ karoti māneti pūjeti. Tamenaṁ mātāpitaro sakkatā garukatā mānitā pūjitā kalyāṇena manasā anukampanti: ‘ciraṁ jīva, dīghamāyuṁ pālehī’ti. Mātāpitānukampitassa, mahānāma, kulaputtassa vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.

Puna caparaṁ, mahānāma, kulaputto uṭṭhānavīriyādhigatehi bhogehi bāhābalaparicitehi sedāvakkhittehi dhammikehi dhammaladdhehi puttadāradāsakammakaraporise sakkaroti garuṁ karoti māneti pūjeti. Tamenaṁ puttadāradāsakammakaraporisā sakkatā garukatā mānitā pūjitā kalyāṇena manasā anukampanti: ‘ciraṁ jīva, dīghamāyuṁ pālehī’ti. Puttadāradāsakammakaraporisānukampitassa, mahānāma, kulaputtassa vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.

Puna caparaṁ, mahānāma, kulaputto uṭṭhānavīriyādhigatehi bhogehi bāhābalaparicitehi sedāvakkhittehi dhammikehi dhammaladdhehi khettakammantasāmantasabyohāre sakkaroti garuṁ karoti māneti pūjeti. Tamenaṁ khettakammantasāmantasabyohārā sakkatā garukatā mānitā pūjitā kalyāṇena manasā anukampanti: ‘ciraṁ jīva, dīghamāyuṁ pālehī’ti. Khettakammantasāmantasabyohārānukampitassa, mahānāma, kulaputtassa vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.

Puna caparaṁ, mahānāma, kulaputto uṭṭhānavīriyādhigatehi bhogehi bāhābalaparicitehi sedāvakkhittehi dhammikehi dhammaladdhehi yāvatā balipaṭiggāhikā devatā sakkaroti garuṁ karoti māneti pūjeti. Tamenaṁ balipaṭiggāhikā devatā sakkatā garukatā mānitā pūjitā kalyāṇena manasā anukampanti: ‘ciraṁ jīva, dīghamāyuṁ pālehī’ti. devatānukampitassa, mahānāma, kulaputtassa vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.

Puna caparaṁ, mahānāma, kulaputto uṭṭhānavīriyādhigatehi bhogehi bāhābalaparicitehi sedāvakkhittehi dhammikehi dhammaladdhehi samaṇabrāhmaṇe sakkaroti garuṁ karoti māneti pūjeti. Tamenaṁ samaṇabrāhmaṇā sakkatā garukatā mānitā pūjitā kalyāṇena manasā anukampanti: ‘ciraṁ jīva, dīghamāyuṁ pālehī’ti. Samaṇabrāhmaṇānukampitassa, mahānāma, kulaputtassa vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.

Yassa kassaci, mahānāma, kulaputtassa ime pañca dhammā saṁvijjanti yadi rañño khattiyassa muddhābhisittassa, yadi raṭṭhikassa pettanikassa, yadi senāya senāpatikassa, yadi gāmagāmaṇikassa, yadi pūgagāmaṇikassa, ye pana kulesu paccekādhipaccaṁ kārenti, vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihānīti.

Mātāpitukiccakaro,
puttadārahito sadā;
Antojanassa atthāya,
ye cassa anujīvino.

Ubhinnañceva atthāya,
Vadaññū hoti sīlavā;
Ñātīnaṁ pubbapetānaṁ,
Diṭṭhe dhamme ca jīvataṁ.

Samaṇānaṁ brāhmaṇānaṁ,
devatānañca paṇḍito;
Vittisañjanano hoti,
dhammena gharamāvasaṁ.

So karitvāna kalyāṇaṁ,
pujjo hoti pasaṁsiyo;
Idheva naṁ pasaṁsanti,
pecca sagge pamodatī”ti.

Aṭṭhamaṁ.

Reference Translation by Bhikkhu Sujato (CC0).

Ekaṁ samayaṁ bhagavā vesāliyaṁ viharati mahāvane kūṭāgārasālāyaṁ.

At one time the Buddha was staying near Vesālī, at the Great Wood, in the hall with the peaked roof.

Atha kho bhagavā pubbaṇhasamayaṁ nivāsetvā pattacīvaramādāya vesāliṁ piṇḍāya pāvisi.

Then the Buddha robed up in the morning and, taking his bowl and robe, entered Vesālī for alms.

Vesāliyaṁ piṇḍāya caritvā pacchābhattaṁ piṇḍapātapaṭikkanto mahāvanaṁ ajjhogāhetvā aññatarasmiṁ rukkhamūle divāvihāraṁ nisīdi.

Then after the meal, on his return from almsround, he plunged deep into the Great Wood and sat at the root of a tree for the day’s meditation.

Tena kho pana samayena sambahulā licchavikumārakā sajjāni dhanūni ādāya kukkurasaṅghaparivutā mahāvane anucaṅkamamānā anuvicaramānā addasu bhagavantaṁ aññatarasmiṁ rukkhamūle nisinnaṁ;

Now at that time several Licchavi youths took strung bows and, escorted by a pack of hounds, were going for a walk in the Great Wood when they saw the Buddha seated at the root of a tree.

disvāna sajjāni dhanūni nikkhipitvā kukkurasaṅghaṁ ekamantaṁ uyyojetvā yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā tuṇhībhūtā tuṇhībhūtā pañjalikā bhagavantaṁ payirupāsanti.

When they saw him, they put down their strung bows, dispatched their hounds to one side, and went up to him. They bowed and silently paid homage to the Buddha with cupped palms.

Tena kho pana samayena mahānāmo licchavi mahāvane jaṅghāvihāraṁ anucaṅkamamāno addasa te licchavikumārake tuṇhībhūte tuṇhībhūte pañjalike bhagavantaṁ payirupāsante;

Now at that time Mahānāma the Licchavi was going for a walk in the Great Wood when he saw those Licchavi youths silently paying homage to the Buddha with cupped palms.

disvā yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi.

Seeing this, he went up to the Buddha, bowed, sat down to one side,

Ekamantaṁ nisinno kho mahānāmo licchavi udānaṁ udānesi:

and expressed this heartfelt sentiment,

“bhavissanti vajjī, bhavissanti vajjī”ti.

“They will become Vajjis! They will become Vajjis!”

“Kiṁ pana tvaṁ, mahānāma, evaṁ vadesi:

“But Mahānāma, why do you say that

‘bhavissanti vajjī, bhavissanti vajjī’”ti?

they will become Vajjis?”

“Ime, bhante, licchavikumārakā caṇḍā pharusā apānubhā.

“Sir, these Licchavi youths are violent, harsh, and brash.

Yānipi tāni kulesu paheṇakāni pahīyanti, ucchūti badarāti pūvāti modakāti saṅkulikāti vā, tāni vilumpitvā vilumpitvā khādanti;

Whenever sweets are left out for families—sugar-cane, jujube fruits, pancakes, pies, or fritters—they filch them and eat them up.

kulitthīnampi kulakumārīnampi pacchāliyaṁ khipanti.

And they hit women and girls of good families on their backs.

Te dānime tuṇhībhūtā tuṇhībhūtā pañjalikā bhagavantaṁ payirupāsantī”ti.

But now they’re silently paying homage to the Buddha with cupped palms.”

“Yassa kassaci, mahānāma, kulaputtassa pañca dhammā saṁvijjanti

yadi rañño khattiyassa muddhāvasittassa, yadi raṭṭhikassa pettanikassa, yadi senāya senāpatikassa, yadi gāmagāmaṇikassa, yadi pūgagāmaṇikassa, ye pana kulesu paccekādhipaccaṁ kārenti, vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.

“Mahānāma, you can expect only growth, not decline, when you find five qualities in any gentleman—whether he’s an anointed aristocratic king, an appointed or hereditary official, an army general, a village chief, a guild chief, or a ruler of his own clan.

Katame pañca?

What five?

Idha, mahānāma, kulaputto uṭṭhānavīriyādhigatehi bhogehi bāhābalaparicitehi sedāvakkhittehi dhammikehi dhammaladdhehi mātāpitaro sakkaroti garuṁ karoti māneti pūjeti.

Firstly, a gentleman uses his legitimate wealth—earned by his efforts and initiative, built up with his own hands, gathered by the sweat of the brow—to honor, respect, esteem, and venerate his mother and father.

Tamenaṁ mātāpitaro sakkatā garukatā mānitā pūjitā kalyāṇena manasā anukampanti:

Honored in this way, his mother and father love him with a good heart, wishing:

‘ciraṁ jīva, dīghamāyuṁ pālehī’ti.

‘Live long! Stay alive for a long time!’

Mātāpitānukampitassa, mahānāma, kulaputtassa vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.

When a gentleman is loved by his mother and father, you can expect only growth, not decline.

Puna caparaṁ, mahānāma, kulaputto uṭṭhānavīriyādhigatehi bhogehi bāhābalaparicitehi sedāvakkhittehi dhammikehi dhammaladdhehi puttadāradāsakammakaraporise sakkaroti garuṁ karoti māneti pūjeti.

Furthermore, a gentleman uses his legitimate wealth to honor, respect, esteem, and venerate his wives and children, bondservants, workers, and staff.

Tamenaṁ puttadāradāsakammakaraporisā sakkatā garukatā mānitā pūjitā kalyāṇena manasā anukampanti:

Honored in this way, his wives and children, bondservants, workers, and staff love him with a good heart, wishing:

‘ciraṁ jīva, dīghamāyuṁ pālehī’ti.

‘Live long! Stay alive for a long time!’

Puttadāradāsakammakaraporisānukampitassa, mahānāma, kulaputtassa vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.

When a gentleman is loved by his wives and children, bondservants, workers, and staff, you can expect only growth, not decline.

Puna caparaṁ, mahānāma, kulaputto uṭṭhānavīriyādhigatehi bhogehi bāhābalaparicitehi sedāvakkhittehi dhammikehi dhammaladdhehi khettakammantasāmantasabyohāre sakkaroti garuṁ karoti māneti pūjeti.

Furthermore, a gentleman uses his legitimate wealth to honor, respect, esteem, and venerate those who work the neighboring fields, and those he does business with.

Tamenaṁ khettakammantasāmantasabyohārā sakkatā garukatā mānitā pūjitā kalyāṇena manasā anukampanti:

Honored in this way, those who work the neighboring fields, and those he does business with love him with a good heart, wishing:

‘ciraṁ jīva, dīghamāyuṁ pālehī’ti.

‘Live long! Stay alive for a long time!’

Khettakammantasāmantasabyohārānukampitassa, mahānāma, kulaputtassa vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.

When a gentleman is loved by those who work the neighboring fields, and those he does business with, you can expect only growth, not decline.

Puna caparaṁ, mahānāma, kulaputto uṭṭhānavīriyādhigatehi bhogehi bāhābalaparicitehi sedāvakkhittehi dhammikehi dhammaladdhehi yāvatā balipaṭiggāhikā devatā sakkaroti garuṁ karoti māneti pūjeti.

Furthermore, a gentleman uses his legitimate wealth to honor, respect, esteem, and venerate the deities who receive spirit-offerings.

Tamenaṁ balipaṭiggāhikā devatā sakkatā garukatā mānitā pūjitā kalyāṇena manasā anukampanti:

Honored in this way, the deities who receive spirit-offerings love him with a good heart, wishing:

‘ciraṁ jīva, dīghamāyuṁ pālehī’ti.

‘Live long! Stay alive for a long time!’

devatānukampitassa, mahānāma, kulaputtassa vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.

When a gentleman is loved by the deities, you can expect only growth, not decline.

Puna caparaṁ, mahānāma, kulaputto uṭṭhānavīriyādhigatehi bhogehi bāhābalaparicitehi sedāvakkhittehi dhammikehi dhammaladdhehi samaṇabrāhmaṇe sakkaroti garuṁ karoti māneti pūjeti.

Furthermore, a gentleman uses his legitimate wealth to honor, respect, esteem, and venerate ascetics and brahmins.

Tamenaṁ samaṇabrāhmaṇā sakkatā garukatā mānitā pūjitā kalyāṇena manasā anukampanti:

Honored in this way, ascetics and brahmins love him with a good heart, wishing:

‘ciraṁ jīva, dīghamāyuṁ pālehī’ti.

‘Live long! Stay alive for a long time!’

Samaṇabrāhmaṇānukampitassa, mahānāma, kulaputtassa vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.

When a gentleman is loved by ascetics and brahmins, you can expect only growth, not decline.

Yassa kassaci, mahānāma, kulaputtassa ime pañca dhammā saṁvijjanti

You can expect only growth, not decline, when you find these five qualities in any gentleman—

yadi rañño khattiyassa muddhābhisittassa, yadi raṭṭhikassa pettanikassa, yadi senāya senāpatikassa, yadi gāmagāmaṇikassa, yadi pūgagāmaṇikassa, ye pana kulesu paccekādhipaccaṁ kārenti, vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihānīti.

whether he’s an anointed aristocratic king, an appointed or hereditary official, an army general, a village chief, a guild chief, or a ruler of his own clan.

Mātāpitukiccakaro,

He’s always dutiful to his mother and father,

puttadārahito sadā;

and for the good of his wives and children.

Antojanassa atthāya,

He looks after those in his household,

ye cassa anujīvino.

and those dependent on him for their livelihood.

Ubhinnañceva atthāya,

A bountiful and ethical person

Vadaññū hoti sīlavā;

looks after the welfare of relatives—

Ñātīnaṁ pubbapetānaṁ,

both those who have passed away,

Diṭṭhe dhamme ca jīvataṁ.

and those alive at present.

Samaṇānaṁ brāhmaṇānaṁ,

While living at home, an astute person

devatānañca paṇḍito;

uses legitimate means to give rise to joy

Vittisañjanano hoti,

for ascetics, brahmins,

dhammena gharamāvasaṁ.

and also the gods.

So karitvāna kalyāṇaṁ,

Having done good,

pujjo hoti pasaṁsiyo;

he’s venerable and praiseworthy.

Idheva naṁ pasaṁsanti,

They praise him in this life,

pecca sagge pamodatī”ti.

and he departs to rejoice in heaven.”

Aṭṭhamaṁ.

Topics & Qualities:

Affection

Affection

A mental quality of tender affection and fond regard, often wholesome when rooted in kindness, which inclines the mind toward warmth and care. When unguarded, it may turn toward fixation upon what is 'dear,' leading the mind to attachment and the grief that follows separation from what has been clung to as 'dear'.

Also known as: fondness, love, tender regard
Pāli: pema
View all discourses →
Cultivation

Cultivation

The active practice of 'bringing into being' wholesome states. It is the deliberate nurturing of the bright state of mind.

Also known as: development, improvement, meditation, nurturing, growth
Pāli: bhāvanā
View all discourses →
Jhana

Jhana

An abiding with a steady, collected awareness that is attained through seclusion from the five hindrances and unwholesome mental states. When supported by right view, a jhāna can be a basis for the wearing away of taints and directing the mind toward the vision of Nibbāna.

Also known as: meditation, undistracted awareness, absorption, mental absorption
Pāli: jhāna, samāhita, susamāhita, sammāsamādhi
View all discourses →
Joy

Joy

A fresh and mild happiness arising from a sense of spiritual well-being and a clear conscience

Also known as: cheerfulness, gladness, wellbeing
Pāli: pāmojja, somanassa
View all discourses →
Respect

Respect

A mental attitude of reverent attentiveness that values goodness and wisdom in oneself and others. It steadies conduct and opens the mind to learning and humility.

Also known as: reverence, veneration, regard, admiration, appreciation, deference, honour, attentiveness
Pāli: gārava, pūjā, sakkāra
View all discourses →
Wholesome

Wholesome

Conducive to or suggestive of good health and mental well-being.

Also known as: blameless, skillful, beneficial, good, useful, healthy, nourishing, sustaining
Pāli: kusala
View all discourses →

Last updated on July 27, 2026