The Buddha presents a repeated teaching on the six internal and external sense bases regarding nine on impermanence, etc. in this grouped discourse.

SN 35.43-51 Nine on Impermanence, Etc.

Sāvatthinidānaṁ.

Tatra kho …pe…

“sabbaṁ, bhikkhave, aniccaṁ. Kiñca, bhikkhave, sabbaṁ aniccaṁ? Cakkhu, bhikkhave, aniccaṁ, rūpā aniccā, cakkhuviññāṇaṁ aniccaṁ, cakkhusamphasso anicco. Yampidaṁ cakkhusamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ dukkhaṁ adukkhamasukhaṁ tampi aniccaṁ …pe…

jivhā aniccā, rasā aniccā, jivhāviññāṇaṁ aniccaṁ, jivhāsamphasso anicco. Yampidaṁ jivhāsamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ dukkhaṁ adukkhamasukhaṁ tampi aniccaṁ. Kāyo anicco …pe… mano anicco, dhammā aniccā, manoviññāṇaṁ aniccaṁ, manosamphasso anicco. Yampidaṁ manosamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ dukkhaṁ adukkhamasukhaṁ tampi aniccaṁ.

Evaṁ passaṁ, bhikkhave, sutavā ariyasāvako cakkhusmimpi nibbindati, rūpesupi nibbindati, cakkhuviññāṇepi nibbindati, cakkhusamphassepi nibbindati. Yampidaṁ cakkhusamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ dukkhaṁ adukkhamasukhaṁ tasmimpi nibbindati …pe… manasmimpi nibbindati, dhammesupi nibbindati, manoviññāṇepi nibbindati, manosamphassepi nibbindati, yampidaṁ manosamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ dukkhaṁ adukkhamasukhaṁ tasmimpi nibbindati. Nibbindaṁ virajjati; virāgā vimuccati; vimuttasmiṁ vimuttamiti ñāṇaṁ hoti.

‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.

Paṭhamaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, dukkhaṁ …pe….

Dutiyaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, anattā …pe….

Tatiyaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, abhiññeyyaṁ …pe….

Catutthaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, pariññeyyaṁ …pe….

Pañcamaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, pahātabbaṁ …pe….

Chaṭṭhaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, sacchikātabbaṁ …pe….

Sattamaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, abhiññāpariññeyyaṁ …pe….

Aṭṭhamaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, upaddutaṁ …pe….

Navamaṁ.

Reference Translation by Bhikkhu Sujato (CC0).

Sāvatthinidānaṁ.

At Sāvatthī.

Tatra kho …pe…

“sabbaṁ, bhikkhave, aniccaṁ.

“Mendicants, all is impermanent.

Kiñca, bhikkhave, sabbaṁ aniccaṁ?

And what is the all that is impermanent?

Cakkhu, bhikkhave, aniccaṁ, rūpā aniccā, cakkhuviññāṇaṁ aniccaṁ, cakkhusamphasso anicco.

The eye, sights, eye consciousness, and eye contact are impermanent.

Yampidaṁ cakkhusamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ dukkhaṁ adukkhamasukhaṁ tampi aniccaṁ …pe…

And the pleasant, painful, or neutral feeling that arises dependent on eye contact is also impermanent.

jivhā aniccā, rasā aniccā, jivhāviññāṇaṁ aniccaṁ, jivhāsamphasso anicco.

The ear … nose … tongue …

Yampidaṁ jivhāsamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ dukkhaṁ adukkhamasukhaṁ tampi aniccaṁ.

Kāyo anicco …pe…

body …

mano anicco, dhammā aniccā, manoviññāṇaṁ aniccaṁ, manosamphasso anicco.

The mind, ideas, mind consciousness, and mind contact are impermanent.

Yampidaṁ manosamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ dukkhaṁ adukkhamasukhaṁ tampi aniccaṁ.

The painful, pleasant, or neutral feeling that arises dependent on mind contact is also impermanent.

Evaṁ passaṁ, bhikkhave, sutavā ariyasāvako cakkhusmimpi nibbindati, rūpesupi nibbindati, cakkhuviññāṇepi nibbindati, cakkhusamphassepi nibbindati.

Seeing this, a learned noble disciple grows disillusioned …

Yampidaṁ cakkhusamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ dukkhaṁ adukkhamasukhaṁ tasmimpi nibbindati …pe…

manasmimpi nibbindati, dhammesupi nibbindati, manoviññāṇepi nibbindati, manosamphassepi nibbindati,

yampidaṁ manosamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ dukkhaṁ adukkhamasukhaṁ tasmimpi nibbindati.

Nibbindaṁ virajjati; virāgā vimuccati; vimuttasmiṁ vimuttamiti ñāṇaṁ hoti.

‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.

They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is nothing further for this place.’”

Paṭhamaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, dukkhaṁ …pe….

“Mendicants, all is suffering. …”

Dutiyaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, anattā …pe….

“Mendicants, all is not-self. …”

Tatiyaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, abhiññeyyaṁ …pe….

“Mendicants, all is to be directly known. …”

Catutthaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, pariññeyyaṁ …pe….

“Mendicants, all is to be completely understood. …”

Pañcamaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, pahātabbaṁ …pe….

“Mendicants, all is to be given up. …”

Chaṭṭhaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, sacchikātabbaṁ …pe….

“Mendicants, all is to be realized. …”

Sattamaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, abhiññāpariññeyyaṁ …pe….

“Mendicants, all is to be directly known and completely understood. …”

Aṭṭhamaṁ.

“Sabbaṁ, bhikkhave, upaddutaṁ …pe….

“Mendicants, all is harried. …”

Navamaṁ.

Qualities:

Learning

Learning

One who has broad learning and retention of the Dhamma, gained through hearing, reciting, and carefully investigating the teachings. Such learning penetrates their meaning through discernment and serves as a strong support for practice.

Also known as: having knowledge, well studied
Pāli: bahussuta, suta
View all discourses →
Suffering

Suffering

Unpleasantness, discontentment, dissatisfaction, stress, pain, disease, i.e. mild or intense suffering that is inherent in conditioned existence.

Also known as: discomfort, unpleasantness, discontentedness, dissatisfaction, stress, pain, disease, distress, affliction
Pāli: dukkha
View all discourses →

Last updated on July 27, 2026