The Buddha teaches on mindfulness of death (2nd), presenting a eightfold teaching for disciples on the path.

AN 8.74 Mindfulness of Death (2nd)

Ekaṁ samayaṁ bhagavā nātike viharati giñjakāvasathe. Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi …pe… maraṇassati, bhikkhave, bhāvitā bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā amatogadhā amatapariyosānā.

Kathaṁ bhāvitā ca, bhikkhave, maraṇassati kathaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā amatogadhā amatapariyosānā? Idha, bhikkhave, bhikkhu divase nikkhante rattiyā patihitāya iti paṭisañcikkhati: ‘bahukā kho me paccayā maraṇassa ahi maṁ ḍaṁseyya, vicchiko maṁ ḍaṁseyya, satapadī maṁ ḍaṁseyya; tena me assa kālakiriyā. So mama assa antarāyo. Upakkhalitvā papateyyaṁ, bhattaṁ me bhuttaṁ byāpajjeyya, pittaṁ me kuppeyya, semhaṁ me kuppeyya, satthakā me vātā kuppeyyuṁ, manussā maṁ upakkameyyuṁ, amanussā maṁ upakkameyyuṁ; tena me assa kālakiriyā. So mama assa antarāyo’ti. Tena, bhikkhave, bhikkhunā iti paṭisañcikkhitabbaṁ: ‘atthi nu kho me pāpakā akusalā dhammā appahīnā ye me assu rattiṁ kālaṁ karontassa antarāyāyā’ti.

Sace, bhikkhave, bhikkhu paccavekkhamāno evaṁ jānāti: ‘atthi me pāpakā akusalā dhammā appahīnā ye me assu rattiṁ kālaṁ karontassa antarāyāyā’ti, tena, bhikkhave, bhikkhunā tesaṁyeva pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ pahānāya adhimatto chando ca vāyāmo ca ussāho ca ussoḷhī ca appaṭivānī ca sati ca sampajaññañca karaṇīyaṁ.

Seyyathāpi, bhikkhave, ādittacelo ādittasīso tasseva celassa sīsassa nibbāpanāya adhimattaṁ chandañca vāyāmañca ussāhañca ussoḷhiñca appaṭivāniñca satiñca sampajaññañca kareyya; evamevaṁ kho, bhikkhave, tena bhikkhunā tesaṁyeva pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ pahānāya adhimatto chando ca vāyāmo ca ussāho ca ussoḷhī ca appaṭivānī ca sati ca sampajaññañca karaṇīyaṁ.

Sace pana, bhikkhave, bhikkhu paccavekkhamāno evaṁ jānāti: ‘natthi me pāpakā akusalā dhammā appahīnā ye me assu rattiṁ kālaṁ karontassa antarāyāyā’ti, tena, bhikkhave, bhikkhunā teneva pītipāmojjena vihātabbaṁ ahorattānusikkhinā kusalesu dhammesu.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu rattiyā nikkhantāya divase patihite iti paṭisañcikkhati: ‘bahukā kho me paccayā maraṇassa ahi maṁ ḍaṁseyya, vicchiko maṁ ḍaṁseyya, satapadī maṁ ḍaṁseyya; tena me assa kālakiriyā. So mama assa antarāyo. Upakkhalitvā papateyyaṁ, bhattaṁ me bhuttaṁ byāpajjeyya, pittaṁ me kuppeyya, semhaṁ me kuppeyya, satthakā me vātā kuppeyyuṁ, manussā maṁ upakkameyyuṁ, amanussā maṁ upakkameyyuṁ; tena me assa kālakiriyā. So mama assa antarāyo’ti. Tena, bhikkhave, bhikkhunā iti paṭisañcikkhitabbaṁ: ‘atthi nu kho me pāpakā akusalā dhammā appahīnā ye me assu divā kālaṁ karontassa antarāyāyā’ti.

Sace, bhikkhave, bhikkhu paccavekkhamāno evaṁ jānāti: ‘atthi me pāpakā akusalā dhammā appahīnā ye me assu divā kālaṁ karontassa antarāyāyā’ti, tena, bhikkhave, bhikkhunā tesaṁyeva pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ pahānāya adhimatto chando ca vāyāmo ca ussāho ca ussoḷhī ca appaṭivānī ca sati ca sampajaññañca karaṇīyaṁ.

Seyyathāpi, bhikkhave, ādittacelo ādittasīso tasseva celassa sīsassa nibbāpanāya adhimattaṁ chandañca vāyāmañca ussāhañca ussoḷhiñca appaṭivāniñca satiñca sampajaññañca kareyya; evamevaṁ kho, bhikkhave, tena bhikkhunā tesaṁyeva pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ pahānāya adhimatto chando ca vāyāmo ca ussāho ca ussoḷhī ca appaṭivānī ca sati ca sampajaññañca karaṇīyaṁ.

Sace pana, bhikkhave, bhikkhu paccavekkhamāno evaṁ jānāti: ‘natthi me pāpakā akusalā dhammā appahīnā ye me assu divā kālaṁ karontassa antarāyāyā’ti, tena, bhikkhave, bhikkhunā teneva pītipāmojjena vihātabbaṁ ahorattānusikkhinā kusalesu dhammesu. Evaṁ bhāvitā kho, bhikkhave, maraṇassati evaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā amatogadhā amatapariyosānā”ti.

Catutthaṁ.

Reference Translation by Bhikkhu Sujato (CC0).

Ekaṁ samayaṁ bhagavā nātike viharati giñjakāvasathe.

At one time the Buddha was staying at Ñātika in the brick house.

Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi …pe…

There the Buddha addressed the mendicants:

maraṇassati, bhikkhave, bhāvitā bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā amatogadhā amatapariyosānā.

“Mendicants, when mindfulness of death is developed and cultivated it’s very fruitful and beneficial. It has freedom from death as its objective and culmination.

Kathaṁ bhāvitā ca, bhikkhave, maraṇassati kathaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā amatogadhā amatapariyosānā?

And how is mindfulness of death developed and cultivated to be very fruitful and beneficial, with freedom from death as its objective and culmination?

Idha, bhikkhave, bhikkhu divase nikkhante rattiyā patihitāya iti paṭisañcikkhati:

As day passes by and night draws close, a mendicant reflects:

‘bahukā kho me paccayā maraṇassa

‘I might die of many causes.

ahi maṁ ḍaṁseyya, vicchiko maṁ ḍaṁseyya, satapadī maṁ ḍaṁseyya;

A snake might bite me, or a scorpion or centipede might sting me.

tena me assa kālakiriyā. So mama assa antarāyo.

And if I died from that it would be an obstacle to my progress.

Upakkhalitvā papateyyaṁ, bhattaṁ me bhuttaṁ byāpajjeyya, pittaṁ me kuppeyya, semhaṁ me kuppeyya, satthakā me vātā kuppeyyuṁ, manussā maṁ upakkameyyuṁ, amanussā maṁ upakkameyyuṁ;

Or I might stumble off a cliff, or get food poisoning, or suffer a disturbance of bile, phlegm, or piercing winds. Or I might be attacked by humans or non-humans.

tena me assa kālakiriyā. So mama assa antarāyo’ti.

And if I died from that it would be an obstacle to my progress.’

Tena, bhikkhave, bhikkhunā iti paṭisañcikkhitabbaṁ:

That mendicant should reflect:

‘atthi nu kho me pāpakā akusalā dhammā appahīnā ye me assu rattiṁ kālaṁ karontassa antarāyāyā’ti.

‘Are there any bad, unskillful qualities that I haven’t given up, which might be an obstacle to my progress if I die tonight?’

Sace, bhikkhave, bhikkhu paccavekkhamāno evaṁ jānāti:

Suppose that, upon checking, a mendicant knows that

‘atthi me pāpakā akusalā dhammā appahīnā ye me assu rattiṁ kālaṁ karontassa antarāyāyā’ti, tena, bhikkhave, bhikkhunā tesaṁyeva pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ pahānāya adhimatto chando ca vāyāmo ca ussāho ca ussoḷhī ca appaṭivānī ca sati ca sampajaññañca karaṇīyaṁ.

there are such bad, unskillful qualities. Then in order to give them up they should apply extraordinary enthusiasm, effort, zeal, vigor, perseverance, mindfulness, and situational awareness.

Seyyathāpi, bhikkhave, ādittacelo ādittasīso tasseva celassa sīsassa nibbāpanāya adhimattaṁ chandañca vāyāmañca ussāhañca ussoḷhiñca appaṭivāniñca satiñca sampajaññañca kareyya;

Suppose your clothes or head were on fire. In order to extinguish it, you’d apply extraordinary enthusiasm, effort, zeal, vigor, perseverance, mindfulness, and situational awareness.

evamevaṁ kho, bhikkhave, tena bhikkhunā tesaṁyeva pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ pahānāya adhimatto chando ca vāyāmo ca ussāho ca ussoḷhī ca appaṭivānī ca sati ca sampajaññañca karaṇīyaṁ.

In the same way, in order to give up those bad, unskillful qualities, that mendicant should apply extraordinary enthusiasm …

Sace pana, bhikkhave, bhikkhu paccavekkhamāno evaṁ jānāti:

But suppose that, upon checking, a mendicant knows that

‘natthi me pāpakā akusalā dhammā appahīnā ye me assu rattiṁ kālaṁ karontassa antarāyāyā’ti, tena, bhikkhave, bhikkhunā teneva pītipāmojjena vihātabbaṁ ahorattānusikkhinā kusalesu dhammesu.

there are no such bad, unskillful qualities. Then that mendicant should meditate with rapture and joy, training day and night in skillful qualities.

Idha pana, bhikkhave, bhikkhu rattiyā nikkhantāya divase patihite iti paṭisañcikkhati:

Or else, as night passes by and day draws close, a mendicant reflects:

‘bahukā kho me paccayā maraṇassa

‘I might die of many causes.

ahi maṁ ḍaṁseyya, vicchiko maṁ ḍaṁseyya, satapadī maṁ ḍaṁseyya;

A snake might bite me, or a scorpion or centipede might sting me.

tena me assa kālakiriyā. So mama assa antarāyo.

And if I died from that it would be an obstacle to my progress.

Upakkhalitvā papateyyaṁ, bhattaṁ me bhuttaṁ byāpajjeyya, pittaṁ me kuppeyya, semhaṁ me kuppeyya, satthakā me vātā kuppeyyuṁ, manussā maṁ upakkameyyuṁ, amanussā maṁ upakkameyyuṁ;

Or I might stumble off a cliff, or get food poisoning, or suffer a disturbance of bile, phlegm, or piercing winds. Or I might be attacked by humans or non-humans.

tena me assa kālakiriyā. So mama assa antarāyo’ti.

And if I died from that it would be an obstacle to my progress.’

Tena, bhikkhave, bhikkhunā iti paṭisañcikkhitabbaṁ:

That mendicant should reflect:

‘atthi nu kho me pāpakā akusalā dhammā appahīnā ye me assu divā kālaṁ karontassa antarāyāyā’ti.

‘Are there any bad, unskillful qualities that I haven’t given up, which might be an obstacle to my progress if I die today?’

Sace, bhikkhave, bhikkhu paccavekkhamāno evaṁ jānāti:

Suppose that, upon checking, a mendicant knows that

‘atthi me pāpakā akusalā dhammā appahīnā ye me assu divā kālaṁ karontassa antarāyāyā’ti, tena, bhikkhave, bhikkhunā tesaṁyeva pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ pahānāya adhimatto chando ca vāyāmo ca ussāho ca ussoḷhī ca appaṭivānī ca sati ca sampajaññañca karaṇīyaṁ.

there are such bad, unskillful qualities. Then in order to give them up they should apply extraordinary enthusiasm, effort, zeal, vigor, perseverance, mindfulness, and situational awareness.

Seyyathāpi, bhikkhave, ādittacelo ādittasīso tasseva celassa sīsassa nibbāpanāya adhimattaṁ chandañca vāyāmañca ussāhañca ussoḷhiñca appaṭivāniñca satiñca sampajaññañca kareyya;

Suppose your clothes or head were on fire. In order to extinguish it, you’d apply extraordinary enthusiasm, effort, zeal, vigor, perseverance, mindfulness, and situational awareness.

evamevaṁ kho, bhikkhave, tena bhikkhunā tesaṁyeva pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ pahānāya adhimatto chando ca vāyāmo ca ussāho ca ussoḷhī ca appaṭivānī ca sati ca sampajaññañca karaṇīyaṁ.

In the same way, in order to give up those bad, unskillful qualities, that mendicant should apply extraordinary enthusiasm …

Sace pana, bhikkhave, bhikkhu paccavekkhamāno evaṁ jānāti:

But suppose that, upon checking, a mendicant knows that

‘natthi me pāpakā akusalā dhammā appahīnā ye me assu divā kālaṁ karontassa antarāyāyā’ti, tena, bhikkhave, bhikkhunā teneva pītipāmojjena vihātabbaṁ ahorattānusikkhinā kusalesu dhammesu.

there are no such bad, unskillful qualities. Then that mendicant should meditate with rapture and joy, training day and night in skillful qualities.

Evaṁ bhāvitā kho, bhikkhave, maraṇassati evaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā amatogadhā amatapariyosānā”ti.

Mindfulness of death, when developed and cultivated in this way, is very fruitful and beneficial. It has freedom from death as its objective and culmination.”

Catutthaṁ.

Qualities:

Harm

Harm

Intention or action that causes injury or suffering to oneself or others. It arises from aversion and heedlessness and destroys trust and safety. The opposite of non-harm, it obscures compassion and leads to regret.

Also known as: injury causing behavior, destructiveness, bad, evil
Pāli: pāpaka
View all discourses →
Mindfulness

Mindfulness

Active presence of mind and lucid retention; the faculty that remembers the Dhamma, anchors attention to the chosen object or present experience, and guards the mind against unwholesome states.

Also known as: recollecting, remembering, keeping in mind, presence, awareness
Pāli: sati, anussati
View all discourses →
Recollection of death

Recollection of death

Keeping in view the certainty and nearness of death. Recollection of death ignites wholesome desire for awakening and sustains uphill vigour against habitual tendencies.

Also known as: mindfulness of death
Pāli: maraṇassati
View all discourses →
Unwholesome

Unwholesome

Conducive to or suggestive of poor health and mental well-being.

Also known as: blameworthy, unhealthy, unskillful, unbeneficial, karmically unprofitable
Pāli: akusala
View all discourses →
Vigour

Vigour

Energetic effort and resilience in practice. It is the refusal to shrink back, the 'uphill' force that initiates and sustains wholesome actions against the gravity of habit.

Also known as: energy, effort, enthusiasm, zeal, application of will, persistence
Pāli: vīriya
View all discourses →
Wholesome

Wholesome

Conducive to or suggestive of good health and mental well-being.

Also known as: blameless, skillful, beneficial, good, useful, healthy, nourishing, sustaining
Pāli: kusala
View all discourses →

Last updated on July 27, 2026