The Buddha teaches on vassakāra on what is heard, presenting a fourfold teaching for disciples on the path.

AN 4.183 Vassakāra on What is Heard

Ekaṁ samayaṁ bhagavā rājagahe viharati veḷuvane kalandakanivāpe. Atha kho vassakāro brāhmaṇo magadhamahāmatto yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavatā saddhiṁ sammodi. Sammodanīyaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vītisāretvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho vassakāro brāhmaṇo magadhamahāmatto bhagavantaṁ etadavoca:

“Ahañhi, bho gotama, evaṁvādī evaṁdiṭṭhi: ‘yo koci diṭṭhaṁ bhāsati evaṁ me diṭṭhanti, natthi tato doso; yo koci sutaṁ bhāsati evaṁ me sutanti, natthi tato doso; yo koci mutaṁ bhāsati evaṁ me mutanti, natthi tato doso; yo koci viññātaṁ bhāsati evaṁ me viññātanti, natthi tato doso’”ti.

“Nāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ diṭṭhaṁ bhāsitabbanti vadāmi; na panāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ diṭṭhaṁ na bhāsitabbanti vadāmi; nāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ sutaṁ bhāsitabbanti vadāmi; na panāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ sutaṁ na bhāsitabbanti vadāmi; nāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ mutaṁ bhāsitabbanti vadāmi; na panāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ mutaṁ na bhāsitabbanti vadāmi; nāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ viññātaṁ bhāsitabbanti vadāmi; na panāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ viññātaṁ na bhāsitabbanti vadāmi.

Yañhi, brāhmaṇa, diṭṭhaṁ bhāsato akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, kusalā dhammā parihāyanti, evarūpaṁ diṭṭhaṁ na bhāsitabbanti vadāmi. Yañca khvassa, brāhmaṇa, diṭṭhaṁ abhāsato kusalā dhammā parihāyanti, akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, evarūpaṁ diṭṭhaṁ bhāsitabbanti vadāmi.

Yañhi, brāhmaṇa, sutaṁ bhāsato akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, kusalā dhammā parihāyanti, evarūpaṁ sutaṁ na bhāsitabbanti vadāmi. Yañca khvassa, brāhmaṇa, sutaṁ abhāsato kusalā dhammā parihāyanti, akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, evarūpaṁ sutaṁ bhāsitabbanti vadāmi.

Yañhi, brāhmaṇa, mutaṁ bhāsato akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, kusalā dhammā parihāyanti, evarūpaṁ mutaṁ na bhāsitabbanti vadāmi. Yañca khvassa, brāhmaṇa, mutaṁ abhāsato kusalā dhammā parihāyanti, akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, evarūpaṁ mutaṁ bhāsitabbanti vadāmi.

Yañhi, brāhmaṇa, viññātaṁ bhāsato akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, kusalā dhammā parihāyanti, evarūpaṁ viññātaṁ na bhāsitabbanti vadāmi. Yañca khvassa, brāhmaṇa, viññātaṁ abhāsato kusalā dhammā parihāyanti, akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, evarūpaṁ viññātaṁ bhāsitabbanti vadāmī”ti.

Atha kho vassakāro brāhmaṇo magadhamahāmatto bhagavato bhāsitaṁ abhinanditvā anumoditvā uṭṭhāyāsanā pakkāmīti.

Tatiyaṁ.

Reference Translation by Bhikkhu Sujato (CC0).

Ekaṁ samayaṁ bhagavā rājagahe viharati veḷuvane kalandakanivāpe.

At one time the Buddha was staying near Rājagaha, in the Bamboo Grove, the squirrels’ feeding ground.

Atha kho vassakāro brāhmaṇo magadhamahāmatto yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavatā saddhiṁ sammodi.

Then Vassakāra the brahmin, a chief minister of Magadha, went up to the Buddha, and exchanged greetings with him.

Sammodanīyaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vītisāretvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho vassakāro brāhmaṇo magadhamahāmatto bhagavantaṁ etadavoca:

When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side and said to the Buddha:

“Ahañhi, bho gotama, evaṁvādī evaṁdiṭṭhi:

“Worthy Gotama, this is my doctrine and view:

‘yo koci diṭṭhaṁ bhāsati

There’s nothing wrong with talking about what you’ve seen, saying:

evaṁ me diṭṭhanti, natthi tato doso;

‘So I have seen.’

yo koci sutaṁ bhāsati

There’s nothing wrong with talking about what you’ve heard, saying:

evaṁ me sutanti, natthi tato doso;

‘So I have heard.’

yo koci mutaṁ bhāsati

There’s nothing wrong with talking about what you’ve thought, saying:

evaṁ me mutanti, natthi tato doso;

‘So I have thought.’

yo koci viññātaṁ bhāsati

There’s nothing wrong with talking about what you’ve known, saying:

evaṁ me viññātanti, natthi tato doso’”ti.

‘So I have known.’”

“Nāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ diṭṭhaṁ bhāsitabbanti vadāmi;

“Brahmin, I don’t say you should talk about everything you see, hear, think, and know.

na panāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ diṭṭhaṁ na bhāsitabbanti vadāmi;

But I also don’t say you should talk about nothing you see, hear, think, and know.

nāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ sutaṁ bhāsitabbanti vadāmi;

na panāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ sutaṁ na bhāsitabbanti vadāmi;

nāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ mutaṁ bhāsitabbanti vadāmi;

na panāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ mutaṁ na bhāsitabbanti vadāmi;

nāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ viññātaṁ bhāsitabbanti vadāmi;

na panāhaṁ, brāhmaṇa, sabbaṁ viññātaṁ na bhāsitabbanti vadāmi.

Yañhi, brāhmaṇa, diṭṭhaṁ bhāsato akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, kusalā dhammā parihāyanti, evarūpaṁ diṭṭhaṁ na bhāsitabbanti vadāmi.

When talking about certain things you’ve seen, heard, thought, or known, unskillful qualities grow while skillful qualities decline. I say that you shouldn’t talk about those things.

Yañca khvassa, brāhmaṇa, diṭṭhaṁ abhāsato kusalā dhammā parihāyanti, akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, evarūpaṁ diṭṭhaṁ bhāsitabbanti vadāmi.

When talking about other things you’ve seen, heard, thought, or known, unskillful qualities decline while skillful qualities grow. I say that you should talk about those things.”

Yañhi, brāhmaṇa, sutaṁ bhāsato akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, kusalā dhammā parihāyanti, evarūpaṁ sutaṁ na bhāsitabbanti vadāmi.

Yañca khvassa, brāhmaṇa, sutaṁ abhāsato kusalā dhammā parihāyanti, akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, evarūpaṁ sutaṁ bhāsitabbanti vadāmi.

Yañhi, brāhmaṇa, mutaṁ bhāsato akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, kusalā dhammā parihāyanti, evarūpaṁ mutaṁ na bhāsitabbanti vadāmi.

Yañca khvassa, brāhmaṇa, mutaṁ abhāsato kusalā dhammā parihāyanti, akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, evarūpaṁ mutaṁ bhāsitabbanti vadāmi.

Yañhi, brāhmaṇa, viññātaṁ bhāsato akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, kusalā dhammā parihāyanti, evarūpaṁ viññātaṁ na bhāsitabbanti vadāmi.

Yañca khvassa, brāhmaṇa, viññātaṁ abhāsato kusalā dhammā parihāyanti, akusalā dhammā abhivaḍḍhanti, evarūpaṁ viññātaṁ bhāsitabbanti vadāmī”ti.

Atha kho vassakāro brāhmaṇo magadhamahāmatto bhagavato bhāsitaṁ abhinanditvā anumoditvā uṭṭhāyāsanā pakkāmīti.

Then Vassakāra the brahmin, having approved and agreed with what the Buddha said, rose from his seat and left.

Tatiyaṁ.

Qualities:

Craving

Craving

A driving ‘thirst’ that reaches out toward experiences, identities, or outcomes as the place to find satisfaction—“if only I had that.” It spins stories of lack, binds the mind to becoming, and invariably leads to suffering.

Also known as: wanting, yearning, longing, lit. thirst
Pāli: taṇha, abhijjhā
View all discourses →
Recollection of the Buddha

Recollection of the Buddha

A mental quality of reflecting on the qualities of the Buddha, which counters doubt and strengthens faith.

Also known as: recollection of Buddha, mindfulness of the Buddha, reflection on the qualities of the Buddha
Pāli: buddhānussati, buddhānusmṛti
View all discourses →
Unwholesome

Unwholesome

Conducive to or suggestive of poor health and mental well-being.

Also known as: blameworthy, unhealthy, unskillful, unbeneficial, karmically unprofitable
Pāli: akusala
View all discourses →
Wholesome

Wholesome

Conducive to or suggestive of good health and mental well-being.

Also known as: blameless, skillful, beneficial, good, useful, healthy, nourishing, sustaining
Pāli: kusala
View all discourses →
Wrong view

Wrong view

A distorted understanding that sees permanence in the impermanent, satisfaction in the unsatisfactory, or self in the not-self. Wrong view guides action by delusion, obscuring cause and effect, and closes the door to wisdom and release.

Also known as: distorted or inverted perception, untrue view, false belief
Pāli: micchādiṭṭhi
View all discourses →

Last updated on July 27, 2026