The Buddha teaches on the simile of the cow, presenting a ninefold teaching for disciples on the path.

AN 9.35 The Simile of the Cow

“Seyyathāpi, bhikkhave, gāvī pabbateyyā bālā abyattā akhettaññū akusalā visame pabbate carituṁ. Tassā evamassa: ‘yannūnāhaṁ agatapubbañceva disaṁ gaccheyyaṁ, akhāditapubbāni ca tiṇāni khādeyyaṁ, apītapubbāni ca pānīyāni piveyyan’ti. purimaṁ pādaṁ na suppatiṭṭhitaṁ patiṭṭhāpetvā pacchimaṁ pādaṁ uddhareyya. na ceva agatapubbaṁ disaṁ gaccheyya, na ca akhāditapubbāni tiṇāni khādeyya, na ca apītapubbāni pānīyāni piveyya; yasmiṁ cassā padese ṭhitāya evamassa: ‘yannūnāhaṁ agatapubbañceva disaṁ gaccheyyaṁ, akhāditapubbāni ca tiṇāni khādeyyaṁ, apītapubbāni ca pānīyāni piveyyan’ti tañca padesaṁ na sotthinā paccāgaccheyya. Taṁ kissa hetu? Tathā hi sā, bhikkhave, gāvī pabbateyyā bālā abyattā akhettaññū akusalā visame pabbate carituṁ.

Evamevaṁ kho, bhikkhave, idhekacco bhikkhu bālo abyatto akhettaññū akusalo vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṁ savicāraṁ vivekajaṁ pītisukhaṁ paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati; so taṁ nimittaṁ na āsevati na bhāveti na bahulīkaroti na svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

Tassa evaṁ hoti: ‘yannūnāhaṁ vitakkavicārānaṁ vūpasamā ajjhattaṁ sampasādanaṁ cetaso ekodibhāvaṁ avitakkaṁ avicāraṁ samādhijaṁ pītisukhaṁ dutiyaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti. So na sakkoti vitakkavicārānaṁ vūpasamā …pe… dutiyaṁ jhānaṁ upasampajja viharituṁ. Tassa evaṁ hoti: ‘yannūnāhaṁ vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṁ savicāraṁ vivekajaṁ pītisukhaṁ paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti. So na sakkoti vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharituṁ. Ayaṁ vuccati, bhikkhave, ‘bhikkhu ubhato bhaṭṭho ubhato parihīno, seyyathāpi gāvī pabbateyyā bālā abyattā akhettaññū akusalā visame pabbate carituṁ’.

Seyyathāpi, bhikkhave, gāvī pabbateyyā paṇḍitā byattā khettaññū kusalā visame pabbate carituṁ. Tassā evamassa: ‘yannūnāhaṁ agatapubbañceva disaṁ gaccheyyaṁ, akhāditapubbāni ca tiṇāni khādeyyaṁ, apītapubbāni ca pānīyāni piveyyan’ti. purimaṁ pādaṁ suppatiṭṭhitaṁ patiṭṭhāpetvā pacchimaṁ pādaṁ uddhareyya. agatapubbañceva disaṁ gaccheyya, akhāditapubbāni ca tiṇāni khādeyya, apītapubbāni ca pānīyāni piveyya. Yasmiṁ cassā padese ṭhitāya evamassa: ‘yannūnāhaṁ agatapubbañceva disaṁ gaccheyyaṁ, akhāditapubbāni ca tiṇāni khādeyyaṁ, apītapubbāni ca pānīyāni piveyyan’ti tañca padesaṁ sotthinā paccāgaccheyya. Taṁ kissa hetu? Tathā hi sā, bhikkhave, gāvī pabbateyyā paṇḍitā byattā khettaññū kusalā visame pabbate carituṁ. Evamevaṁ kho, bhikkhave, idhekacco bhikkhu paṇḍito byatto khettaññū kusalo vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṁ savicāraṁ vivekajaṁ pītisukhaṁ paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati. So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

Tassa evaṁ hoti: ‘yannūnāhaṁ vitakkavicārānaṁ vūpasamā ajjhattaṁ sampasādanaṁ cetaso ekodibhāvaṁ avitakkaṁ avicāraṁ samādhijaṁ pītisukhaṁ dutiyaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti. So dutiyaṁ jhānaṁ anabhihiṁsamāno vitakkavicārānaṁ vūpasamādutiyaṁ jhānaṁ upasampajja viharati. So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

Tassa evaṁ hoti: ‘yannūnāhaṁ pītiyā ca virāgā upekkhako ca vihareyyaṁ sato ca sampajāno, sukhañca kāyena paṭisaṁvedeyyaṁ yaṁ taṁ ariyā ācikkhantiupekkhako satimā sukhavihārīti tatiyaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti. So tatiyaṁ jhānaṁ anabhihiṁsamāno pītiyā ca virāgātatiyaṁ jhānaṁ upasampajja viharati. So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

Tassa evaṁ hoti: ‘yannūnāhaṁ sukhassa ca pahānā dukkhassa ca pahānā pubbeva somanassadomanassānaṁ atthaṅgamā adukkhamasukhaṁ upekkhāsatipārisuddhiṁ catutthaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti. So catutthaṁ jhānaṁ anabhihiṁsamāno sukhassa ca pahānā …pe… catutthaṁ jhānaṁ upasampajja viharati. So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

Tassa evaṁ hoti: ‘yannūnāhaṁ sabbaso rūpasaññānaṁ samatikkamā paṭighasaññānaṁ atthaṅgamā nānattasaññānaṁ amanasikārā ananto ākāsoti ākāsānañcāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti. So ākāsānañcāyatanaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso rūpasaññānaṁ samatikkamā …pe… ākāsānañcāyatanaṁ upasampajja viharati. So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

Tassa evaṁ hoti: ‘yannūnāhaṁ sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti. So viññāṇañcāyatanaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati. So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

Tassa evaṁ hoti: ‘yannūnāhaṁ sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti. So ākiñcaññāyatanaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati. So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

Tassa evaṁ hoti: ‘yannūnāhaṁ sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti. So nevasaññānāsaññāyatanaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati. So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

Tassa evaṁ hoti: ‘yannūnāhaṁ sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja vihareyyan’ti. So saññāvedayitanirodhaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati.

Yato kho, bhikkhave, bhikkhu taṁ tadeva samāpattiṁ samāpajjatipi vuṭṭhātipi, tassa mudu cittaṁ hoti kammaññaṁ. Mudunā kammaññena cittena appamāṇo samādhi hoti subhāvito. So appamāṇena samādhinā subhāvitena yassa yassa abhiññāsacchikaraṇīyassa dhammassa cittaṁ abhininnāmeti abhiññāsacchikiriyāya tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇāti sati sati āyatane.

So sace ākaṅkhati: ‘anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhaveyyaṁekopi hutvā bahudhā assaṁ, bahudhāpi hutvā eko assaṁ …pe… yāva brahmalokāpi kāyena vasaṁ vatteyyan’ti, tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇāti sati sati āyatane.

So sace ākaṅkhati: ‘dibbāya sotadhātuyā …pe… sati sati āyatane.

So sace ākaṅkhati: ‘parasattānaṁ parapuggalānaṁ cetasā ceto paricca pajāneyyaṁ, sarāgaṁ cittaṁ sarāgaṁ cittanti pajāneyyaṁ, vītarāgaṁ cittaṁ vītarāgaṁ cittanti pajāneyyaṁ, sadosaṁ cittaṁ sadosaṁ cittanti pajāneyyaṁ, vītadosaṁ cittaṁ vītadosaṁ cittanti pajāneyyaṁ, samohaṁ cittaṁ samohaṁ cittanti pajāneyyaṁ, vītamohaṁ cittaṁsaṅkhittaṁ cittaṁvikkhittaṁ cittaṁmahaggataṁ cittaṁamahaggataṁ cittaṁsauttaraṁ cittaṁanuttaraṁ cittaṁsamāhitaṁ cittaṁasamāhitaṁ cittaṁvimuttaṁ cittaṁavimuttaṁ cittaṁ avimuttaṁ cittanti pajāneyyan’ti, tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇāti sati sati āyatane.

So sace ākaṅkhati: ‘anekavihitaṁ pubbenivāsaṁ anussareyyaṁ, seyyathidaṁekampi jātiṁ dvepi jātiyo …pe… iti sākāraṁ sauddesaṁ anekavihitaṁ pubbenivāsaṁ anussareyyan’ti, tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇāti sati sati āyatane.

So sace ākaṅkhati: ‘dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena …pe… yathākammūpage satte pajāneyyan’ti tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇāti sati sati āyatane.

So sace ākaṅkhati: ‘āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja vihareyyan’ti, tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇāti sati sati āyatane”ti.

Catutthaṁ.

Reference Translation by Bhikkhu Sujato (CC0).

“Seyyathāpi, bhikkhave, gāvī pabbateyyā bālā abyattā akhettaññū akusalā visame pabbate carituṁ.

“Mendicants, suppose there was a mountain cow who was foolish, incompetent, unskillful, and lacked common sense when roaming on rugged mountains.

Tassā evamassa:

She might think,

‘yannūnāhaṁ agatapubbañceva disaṁ gaccheyyaṁ, akhāditapubbāni ca tiṇāni khādeyyaṁ, apītapubbāni ca pānīyāni piveyyan’ti.

‘Why don’t I go somewhere I’ve never been before? I could eat grass and drink water that I’ve never tried before.’

purimaṁ pādaṁ na suppatiṭṭhitaṁ patiṭṭhāpetvā pacchimaṁ pādaṁ uddhareyya.

She’d take a step with a fore-hoof; but before it was properly set down, she’d lift up a hind-hoof.

na ceva agatapubbaṁ disaṁ gaccheyya, na ca akhāditapubbāni tiṇāni khādeyya, na ca apītapubbāni pānīyāni piveyya;

She wouldn’t go somewhere she’d never been before, or eat grass and drink water that she’d never tried before.

yasmiṁ cassā padese ṭhitāya evamassa:

And she’d never return safely to the place she had started from.

‘yannūnāhaṁ agatapubbañceva disaṁ gaccheyyaṁ, akhāditapubbāni ca tiṇāni khādeyyaṁ, apītapubbāni ca pānīyāni piveyyan’ti tañca padesaṁ na sotthinā paccāgaccheyya.

Taṁ kissa hetu?

Why is that?

Tathā hi sā, bhikkhave, gāvī pabbateyyā bālā abyattā akhettaññū akusalā visame pabbate carituṁ.

Because that mountain cow was foolish, incompetent, unskillful, and lacked common sense when roaming on rugged mountains.

Evamevaṁ kho, bhikkhave, idhekacco bhikkhu bālo abyatto akhettaññū akusalo vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṁ savicāraṁ vivekajaṁ pītisukhaṁ paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati;

In the same way, some foolish, incompetent, unskillful mendicant, lacking common sense, quite secluded from sensual pleasures, secluded from unskillful qualities, enters and remains in the first absorption, which has the rapture and bliss born of seclusion, while placing the mind and keeping it connected.

so taṁ nimittaṁ na āsevati na bhāveti na bahulīkaroti na svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

But they don’t cultivate, develop, and make much of that basis; they don’t ensure it is properly stabilized.

Tassa evaṁ hoti:

They think,

‘yannūnāhaṁ vitakkavicārānaṁ vūpasamā ajjhattaṁ sampasādanaṁ cetaso ekodibhāvaṁ avitakkaṁ avicāraṁ samādhijaṁ pītisukhaṁ dutiyaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti.

‘Why don’t I, as the placing of the mind and keeping it connected are stilled, enter and remain in the second absorption, which has the rapture and bliss born of immersion, with internal clarity and mind at one, without placing the mind and keeping it connected.’

So na sakkoti vitakkavicārānaṁ vūpasamā …pe… dutiyaṁ jhānaṁ upasampajja viharituṁ.

But they’re not able to enter and remain in the second absorption.

Tassa evaṁ hoti:

They think,

‘yannūnāhaṁ vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṁ savicāraṁ vivekajaṁ pītisukhaṁ paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti.

‘Why don’t I, quite secluded from sensual pleasures, secluded from unskillful qualities, enter and remain in the first absorption, which has the rapture and bliss born of seclusion, while placing the mind and keeping it connected.’

So na sakkoti vivicceva kāmehi …pe… paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharituṁ.

But they’re not able to enter and remain in the first absorption.

Ayaṁ vuccati, bhikkhave, ‘bhikkhu ubhato bhaṭṭho ubhato parihīno, seyyathāpi gāvī pabbateyyā bālā abyattā akhettaññū akusalā visame pabbate carituṁ’.

This is called a mendicant who has slipped and fallen from both sides. They’re like the mountain cow who was foolish, incompetent, unskillful, and lacking in common sense when roaming on rugged mountains.

Seyyathāpi, bhikkhave, gāvī pabbateyyā paṇḍitā byattā khettaññū kusalā visame pabbate carituṁ.

Suppose there was a mountain cow who was astute, competent, skillful, and used common sense when roaming on rugged mountains.

Tassā evamassa:

She might think,

‘yannūnāhaṁ agatapubbañceva disaṁ gaccheyyaṁ, akhāditapubbāni ca tiṇāni khādeyyaṁ, apītapubbāni ca pānīyāni piveyyan’ti.

‘Why don’t I go somewhere I’ve never been before? I could eat grass and drink water that I’ve never tried before.’

purimaṁ pādaṁ suppatiṭṭhitaṁ patiṭṭhāpetvā pacchimaṁ pādaṁ uddhareyya.

She’d take a step with a fore-hoof; and after it was properly set down, she’d lift up a hind-hoof.

agatapubbañceva disaṁ gaccheyya, akhāditapubbāni ca tiṇāni khādeyya, apītapubbāni ca pānīyāni piveyya.

She’d go somewhere she’d never been before, and eat grass and drink water that she’d never tried before.

Yasmiṁ cassā padese ṭhitāya evamassa:

And she’d return safely to the place she had started from.

‘yannūnāhaṁ agatapubbañceva disaṁ gaccheyyaṁ, akhāditapubbāni ca tiṇāni khādeyyaṁ, apītapubbāni ca pānīyāni piveyyan’ti tañca padesaṁ sotthinā paccāgaccheyya.

Taṁ kissa hetu?

Why is that?

Tathā hi sā, bhikkhave, gāvī pabbateyyā paṇḍitā byattā khettaññū kusalā visame pabbate carituṁ.

Because that mountain cow was astute, competent, skillful, and used common sense when roaming on rugged mountains.

Evamevaṁ kho, bhikkhave, idhekacco bhikkhu paṇḍito byatto khettaññū kusalo vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṁ savicāraṁ vivekajaṁ pītisukhaṁ paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati.

In the same way, some astute, competent, skillful mendicant, using common sense, quite secluded from sensual pleasures, secluded from unskillful qualities, enters and remains in the first absorption, which has the rapture and bliss born of seclusion, while placing the mind and keeping it connected.

So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

They cultivate, develop, and make much of that basis, ensuring that it’s properly stabilized.

Tassa evaṁ hoti:

They think,

‘yannūnāhaṁ vitakkavicārānaṁ vūpasamā ajjhattaṁ sampasādanaṁ cetaso ekodibhāvaṁ avitakkaṁ avicāraṁ samādhijaṁ pītisukhaṁ dutiyaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti.

‘Why don’t I, as the placing of the mind and keeping it connected are stilled, enter and remain in the second absorption, which has the rapture and bliss born of immersion, with internal clarity and mind at one, without placing the mind and keeping it connected.’

So dutiyaṁ jhānaṁ anabhihiṁsamāno vitakkavicārānaṁ vūpasamādutiyaṁ jhānaṁ upasampajja viharati.

Without charging at the second absorption, as the placing of the mind and keeping it connected are stilled, they enter and remain in the second absorption.

So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

They cultivate, develop, and make much of that basis, ensuring that it’s properly stabilized.

Tassa evaṁ hoti:

They think,

‘yannūnāhaṁ pītiyā ca virāgā upekkhako ca vihareyyaṁ sato ca sampajāno, sukhañca kāyena paṭisaṁvedeyyaṁ yaṁ taṁ ariyā ācikkhantiupekkhako satimā sukhavihārīti tatiyaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti.

‘Why don’t I, with the fading away of rapture, enter and remain in the third absorption, where I will meditate with equanimity, mindful and aware, personally experiencing the bliss of which the noble ones declare, “Equanimous and mindful, one meditates in bliss.”’

So tatiyaṁ jhānaṁ anabhihiṁsamāno pītiyā ca virāgātatiyaṁ jhānaṁ upasampajja viharati.

Without charging at the third absorption, with the fading away of rapture, they enter and remain in the third absorption.

So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

They cultivate, develop, and make much of that basis, ensuring that it’s properly stabilized.

Tassa evaṁ hoti:

They think,

‘yannūnāhaṁ sukhassa ca pahānā dukkhassa ca pahānā pubbeva somanassadomanassānaṁ atthaṅgamā adukkhamasukhaṁ upekkhāsatipārisuddhiṁ catutthaṁ jhānaṁ upasampajja vihareyyan’ti.

‘Why don’t I, with the giving up of pleasure and pain, and the disappearance of former happiness and sadness, enter and remain in the fourth absorption, without pleasure or pain, with pure equanimity and mindfulness.’

So catutthaṁ jhānaṁ anabhihiṁsamāno sukhassa ca pahānā …pe… catutthaṁ jhānaṁ upasampajja viharati.

Without charging at the fourth absorption, with the giving up of pleasure and pain, and the ending of former happiness and sadness, they enter and remain in the fourth absorption.

So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

They cultivate, develop, and make much of that basis, ensuring that it’s properly stabilized.

Tassa evaṁ hoti:

They think,

‘yannūnāhaṁ sabbaso rūpasaññānaṁ samatikkamā paṭighasaññānaṁ atthaṅgamā nānattasaññānaṁ amanasikārā ananto ākāsoti ākāsānañcāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti.

‘Why don’t I, going totally beyond perceptions of form, with the disappearance of perceptions of impingement, not focusing on perceptions of diversity, aware that “space is infinite”, enter and remain in the dimension of infinite space.’

So ākāsānañcāyatanaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso rūpasaññānaṁ samatikkamā …pe… ākāsānañcāyatanaṁ upasampajja viharati.

Without charging at the dimension of infinite space, with the fading away of rapture, they enter and remain in the dimension of infinite space.

So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

They cultivate, develop, and make much of that basis, ensuring that it’s properly stabilized.

Tassa evaṁ hoti:

They think,

‘yannūnāhaṁ sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti.

‘Why don’t I, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that “consciousness is infinite”, enter and remain in the dimension of infinite consciousness.’

So viññāṇañcāyatanaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.

Without charging at the dimension of infinite consciousness, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.

So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

They cultivate, develop, and make much of that basis, ensuring that it’s properly stabilized.

Tassa evaṁ hoti:

They think,

‘yannūnāhaṁ sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti.

‘Why don’t I, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that “there is nothing at all”, enter and remain in the dimension of nothingness.’

So ākiñcaññāyatanaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.

Without charging at the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of nothingness.

So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

They cultivate, develop, and make much of that basis, ensuring that it’s properly stabilized.

Tassa evaṁ hoti:

They think,

‘yannūnāhaṁ sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti.

‘Why don’t I, going totally beyond the dimension of nothingness, enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.’

So nevasaññānāsaññāyatanaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.

Without charging at the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.

So taṁ nimittaṁ āsevati bhāveti bahulīkaroti svādhiṭṭhitaṁ adhiṭṭhāti.

They cultivate, develop, and make much of that basis, ensuring that it’s properly stabilized.

Tassa evaṁ hoti:

They think,

‘yannūnāhaṁ sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja vihareyyan’ti.

‘Why don’t I, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enter and remain in the cessation of perception and feeling.’

So saññāvedayitanirodhaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati.

Without charging at the cessation of perception and feeling, they enter and remain in the cessation of perception and feeling.

Yato kho, bhikkhave, bhikkhu taṁ tadeva samāpattiṁ samāpajjatipi vuṭṭhātipi, tassa mudu cittaṁ hoti kammaññaṁ.

When a mendicant enters and emerges from all these attainments, their mind becomes pliable and workable.

Mudunā kammaññena cittena appamāṇo samādhi hoti subhāvito.

With a pliable and workable mind, their immersion becomes limitless and well developed.

So appamāṇena samādhinā subhāvitena yassa yassa abhiññāsacchikaraṇīyassa dhammassa cittaṁ abhininnāmeti abhiññāsacchikiriyāya tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇāti sati sati āyatane.

They extend the mind to realize by insight each and every thing that can be realized by insight; and they are capable of realizing those things, since each and every one is within range.

So sace ākaṅkhati: ‘anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhaveyyaṁekopi hutvā bahudhā assaṁ, bahudhāpi hutvā eko assaṁ …pe… yāva brahmalokāpi kāyena vasaṁ vatteyyan’ti,

They might wish: ‘May I wield the many kinds of psychic power: multiplying myself and becoming one again … controlling my body as far as the realm of divinity.’

tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇāti sati sati āyatane.

They are capable of realizing it, since each and every one is within range.

So sace ākaṅkhati: ‘dibbāya sotadhātuyā …pe…

They might wish: ‘With clairaudience that is purified and superhuman, may I hear both kinds of sounds, human and heavenly, whether near or far.’

sati sati āyatane.

They are capable of realizing it, since each and every one is within range.

So sace ākaṅkhati: ‘parasattānaṁ parapuggalānaṁ cetasā ceto paricca pajāneyyaṁ,

They might wish: ‘May I understand the minds of other beings and individuals, having encompassed them with my mind.

sarāgaṁ cittaṁ sarāgaṁ cittanti pajāneyyaṁ,

May I understand mind with greed as “mind with greed”,

vītarāgaṁ cittaṁ vītarāgaṁ cittanti pajāneyyaṁ,

and mind without greed as “mind without greed”;

sadosaṁ cittaṁ sadosaṁ cittanti pajāneyyaṁ,

mind with hate as “mind with hate”,

vītadosaṁ cittaṁ vītadosaṁ cittanti pajāneyyaṁ,

and mind without hate as “mind without hate”;

samohaṁ cittaṁ samohaṁ cittanti pajāneyyaṁ,

mind with delusion as “mind with delusion”,

vītamohaṁ cittaṁ

and mind without delusion as “mind without delusion”;

saṅkhittaṁ cittaṁ

constricted mind …

vikkhittaṁ cittaṁ

scattered mind …

mahaggataṁ cittaṁ

expansive mind …

amahaggataṁ cittaṁ

unexpansive mind …

sauttaraṁ cittaṁ

mind that is not supreme …

anuttaraṁ cittaṁ

mind that is supreme …

samāhitaṁ cittaṁ

mind immersed in samādhi …

asamāhitaṁ cittaṁ

mind not immersed in samādhi …

vimuttaṁ cittaṁ

freed mind …

avimuttaṁ cittaṁ avimuttaṁ cittanti pajāneyyan’ti,

and unfreed mind as “unfreed mind”.’

tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇāti sati sati āyatane.

They are capable of realizing it, since each and every one is within range.

So sace ākaṅkhati: ‘anekavihitaṁ pubbenivāsaṁ anussareyyaṁ, seyyathidaṁekampi jātiṁ dvepi jātiyo …pe… iti sākāraṁ sauddesaṁ anekavihitaṁ pubbenivāsaṁ anussareyyan’ti,

They might wish: ‘May I recollect many kinds of past lives. That is: one, two, three, four, five, ten, twenty, thirty, forty, fifty, a hundred, a thousand, a hundred thousand rebirths; many eons of the world contracting, many eons of the world expanding, many eons of the world contracting and expanding. They remember: “There, I was named this, my clan was that, I looked like this, and that was my food. This was how I felt pleasure and pain, and that was how my life ended. When I passed away from that place I was reborn somewhere else. There, too, I was named this, my clan was that, I looked like this, and that was my food. This was how I felt pleasure and pain, and that was how my life ended. When I passed away from that place I was reborn here.” May I recollect my many past lives, with features and details.’

tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇāti sati sati āyatane.

They’re capable of realizing it, since each and every one is within range.

So sace ākaṅkhati: ‘dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena …pe… yathākammūpage satte pajāneyyan’ti

They might wish: ‘With clairvoyance that is purified and superhuman, may I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place—and understand how sentient beings pass on according to their deeds.’

tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇāti sati sati āyatane.

They’re capable of realizing it, since each and every one is within range.

So sace ākaṅkhati: ‘āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja vihareyyan’ti,

They might wish: ‘May I realize the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life, and live having realized it with my own insight due to the ending of defilements.’

tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇāti sati sati āyatane”ti.

They’re capable of realizing it, since each and every one is within range.”

Catutthaṁ.

Topics & Qualities:

Attachment

Attachment

A mental fastening onto people, things, views, or states as “me” or “mine,” unwilling to release them. This clinging can give a sense of security and sweetness.

Also known as: acquisition, bond, clinging, grasping, holding on, possession, entanglement, bound, connected, taking as mine
Pāli: upadhi, upādāna, sakiñcana, mamatta
View all discourses →
Desire

Desire

A wholesome motivation, interest, or objective that acts as the starting point for effort and application of will.

Also known as: aspiration, interest, wish, having an objective, intention, impulse
Pāli: chanda
View all discourses →
Ending

Ending

The complete exhaustion and ending of craving, aversion, and delusion—the three roots of suffering. It refers to both the gradual wearing away of defilements through practice and the final cessation that constitutes Nibbāna.

Also known as: cessation, exhaustion, gradual ending, wearing away
Pāli: khaya, khīṇa, nirodha
View all discourses →
Jhana

Jhana

An abiding with a steady, collected awareness that is attained through seclusion from the five hindrances and unwholesome mental states. When supported by right view, a jhāna can be a basis for the wearing away of taints and directing the mind toward the vision of Nibbāna.

Also known as: meditation, undistracted awareness, absorption, mental absorption
Pāli: jhāna, samāhita, susamāhita, sammāsamādhi
View all discourses →
Unwholesome

Unwholesome

Conducive to or suggestive of poor health and mental well-being.

Also known as: blameworthy, unhealthy, unskillful, unbeneficial, karmically unprofitable
Pāli: akusala
View all discourses →
Uplifting joy

Uplifting joy

An energetic mental quality that creates a sense of lift or thrill; it ranges from a gentle delight to overwhelming rapture.

Also known as: heartfelt joy, mental exhilaration, rapture, lit. refreshment
Pāli: pīti
View all discourses →

Last updated on July 27, 2026