The Buddha teaches on at gayā head, presenting a eightfold teaching for disciples on the path.

AN 8.64 At Gayā Head

Ekaṁ samayaṁ bhagavā gayāyaṁ viharati gayāsīse. Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi …pe…

“pubbāhaṁ, bhikkhave, sambodhā anabhisambuddho bodhisattova samāno obhāsaññeva kho sañjānāmi, no ca rūpāni passāmi.

Tassa mayhaṁ, bhikkhave, etadahosi: ‘sace kho ahaṁ obhāsañceva sañjāneyyaṁ rūpāni ca passeyyaṁ; evaṁ me idaṁ ñāṇadassanaṁ parisuddhataraṁ assā’ti.

So kho ahaṁ, bhikkhave, aparena samayena appamatto ātāpī pahitatto viharanto obhāsañceva sañjānāmi, rūpāni ca passāmi; no ca kho tāhi devatāhi saddhiṁ santiṭṭhāmi sallapāmi sākacchaṁ samāpajjāmi.

Tassa mayhaṁ, bhikkhave, etadahosi: ‘sace kho ahaṁ obhāsañceva sañjāneyyaṁ, rūpāni ca passeyyaṁ, tāhi ca devatāhi saddhiṁ santiṭṭheyyaṁ sallapeyyaṁ sākacchaṁ samāpajjeyyaṁ; evaṁ me idaṁ ñāṇadassanaṁ parisuddhataraṁ assā’ti.

So kho ahaṁ, bhikkhave, aparena samayena appamatto ātāpī pahitatto viharanto obhāsañceva sañjānāmi, rūpāni ca passāmi, tāhi ca devatāhi saddhiṁ santiṭṭhāmi sallapāmi sākacchaṁ samāpajjāmi; no ca kho devatā jānāmi imā devatā amukamhā amukamhā devanikāyāti.

Tassa mayhaṁ, bhikkhave, etadahosi: ‘sace kho ahaṁ obhāsañceva sañjāneyyaṁ, rūpāni ca passeyyaṁ, tāhi ca devatāhi saddhiṁ santiṭṭheyyaṁ sallapeyyaṁ sākacchaṁ samāpajjeyyaṁ, ca devatā jāneyyaṁ: “imā devatā amukamhā amukamhā devanikāyā”ti; evaṁ me idaṁ ñāṇadassanaṁ parisuddhataraṁ assā’ti.

So kho ahaṁ, bhikkhave, aparena samayena appamatto ātāpī pahitatto viharanto obhāsañceva sañjānāmi, rūpāni ca passāmi, tāhi ca devatāhi saddhiṁ santiṭṭhāmi sallapāmi sākacchaṁ samāpajjāmi, ca devatā jānāmi: ‘imā devatā amukamhā amukamhā devanikāyā’ti; no ca kho devatā jānāmi: ‘imā devatā imassa kammassa vipākena ito cutā tattha upapannā’ti …pe…

ca devatā jānāmi: ‘imā devatā imassa kammassa vipākena ito cutā tattha upapannā’ti; no ca kho devatā jānāmi: ‘imā devatā imassa kammassa vipākena evamāhārā evaṁsukhadukkhappaṭisaṁvediniyo’ti …pe…

ca devatā jānāmi: ‘imā devatā imassa kammassa vipākena evamāhārā evaṁsukhadukkhappaṭisaṁvediniyo’ti; no ca kho devatā jānāmi: ‘imā devatā evaṁdīghāyukā evaṁciraṭṭhitikā’ti …pe…

ca devatā jānāmi: ‘imā devatā evaṁdīghāyukā evaṁciraṭṭhitikā’ti; no ca kho devatā jānāmi yadi me imāhi devatāhi saddhiṁ sannivutthapubbaṁ yadi na sannivutthapubbanti.

Tassa mayhaṁ, bhikkhave, etadahosi: ‘sace kho ahaṁ obhāsañceva sañjāneyyaṁ, rūpāni ca passeyyaṁ, tāhi ca devatāhi saddhiṁ santiṭṭheyyaṁ sallapeyyaṁ sākacchaṁ samāpajjeyyaṁ, ca devatā jāneyyaṁ: “imā devatā amukamhā amukamhā devanikāyā”ti, ca devatā jāneyyaṁ: “imā devatā imassa kammassa vipākena ito cutā tattha upapannā”ti, ca devatā jāneyyaṁ: “imā devatā evamāhārā evaṁsukhadukkhappaṭisaṁvediniyo”ti, ca devatā jāneyyaṁ: “imā devatā evaṁdīghāyukā evaṁciraṭṭhitikā”ti, ca devatā jāneyyaṁ yadi me imāhi devatāhi saddhiṁ sannivutthapubbaṁ yadi na sannivutthapubbanti; evaṁ me idaṁ ñāṇadassanaṁ parisuddhataraṁ assā’ti.

So kho ahaṁ, bhikkhave, aparena samayena appamatto ātāpī pahitatto viharanto obhāsañceva sañjānāmi, rūpāni ca passāmi, tāhi ca devatāhi saddhiṁ santiṭṭhāmi sallapāmi sākacchaṁ samāpajjāmi, ca devatā jānāmi: ‘imā devatā amukamhā amukamhā devanikāyā’ti, ca devatā jānāmi: ‘imā devatā imassa kammassa vipākena ito cutā tattha upapannā’ti, ca devatā jānāmi: ‘imā devatā evamāhārā evaṁsukhadukkhappaṭisaṁvediniyo’ti, ca devatā jānāmi: ‘imā devatā evaṁdīghāyukā evaṁciraṭṭhitikā’ti, ca devatā jānāmi yadi me devatāhi saddhiṁ sannivutthapubbaṁ yadi na sannivutthapubbanti.

Yāvakīvañca me, bhikkhave, evaṁ aṭṭhaparivaṭṭaṁ adhidevañāṇadassanaṁ na suvisuddhaṁ ahosi, neva tāvāhaṁ, bhikkhave, ‘sadevake loke samārake sabrahmake sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya anuttaraṁ sammāsambodhiṁ abhisambuddho’ti paccaññāsiṁ.

Yato ca kho me, bhikkhave, evaṁ aṭṭhaparivaṭṭaṁ adhidevañāṇadassanaṁ suvisuddhaṁ ahosi, athāhaṁ, bhikkhave, ‘sadevake loke samārake sabrahmake sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya anuttaraṁ sammāsambodhiṁ abhisambuddho’ti paccaññāsiṁ; ñāṇañca pana me dassanaṁ udapādi; akuppā me cetovimutti; ayamantimā jāti natthi dāni punabbhavo”ti.

Catutthaṁ.

Reference Translation by Bhikkhu Sujato (CC0).

Ekaṁ samayaṁ bhagavā gayāyaṁ viharati gayāsīse.

At one time the Buddha was staying near Gayā on Gayā Head.

Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi …pe…

There the Buddha addressed the mendicants:

“pubbāhaṁ, bhikkhave, sambodhā anabhisambuddho bodhisattova samāno obhāsaññeva kho sañjānāmi, no ca rūpāni passāmi.

“Mendicants, before my awakening—when I was still not awake but intent on awakening—I perceived light but did not see forms.

Tassa mayhaṁ, bhikkhave, etadahosi:

Then it occurred to me,

‘sace kho ahaṁ obhāsañceva sañjāneyyaṁ rūpāni ca passeyyaṁ;

‘What if I were to both perceive light and see forms?

evaṁ me idaṁ ñāṇadassanaṁ parisuddhataraṁ assā’ti.

Then my knowledge and vision would become even more purified.’

So kho ahaṁ, bhikkhave, aparena samayena appamatto ātāpī pahitatto viharanto obhāsañceva sañjānāmi, rūpāni ca passāmi;

So after some time, living diligent, keen, and resolute, I perceived light and saw forms.

no ca kho tāhi devatāhi saddhiṁ santiṭṭhāmi sallapāmi sākacchaṁ samāpajjāmi.

But I didn’t associate with those deities, converse, or engage in discussion.

Tassa mayhaṁ, bhikkhave, etadahosi:

Then it occurred to me,

‘sace kho ahaṁ obhāsañceva sañjāneyyaṁ, rūpāni ca passeyyaṁ, tāhi ca devatāhi saddhiṁ santiṭṭheyyaṁ sallapeyyaṁ sākacchaṁ samāpajjeyyaṁ;

‘What if I were to perceive light and see forms; and associate with those deities, converse, and engage in discussion?

evaṁ me idaṁ ñāṇadassanaṁ parisuddhataraṁ assā’ti.

Then my knowledge and vision would become even more purified.’

So kho ahaṁ, bhikkhave, aparena samayena appamatto ātāpī pahitatto viharanto obhāsañceva sañjānāmi, rūpāni ca passāmi, tāhi ca devatāhi saddhiṁ santiṭṭhāmi sallapāmi sākacchaṁ samāpajjāmi;

So after some time … I perceived light and saw forms. And I associated with those deities, conversed, and engaged in discussion.

no ca kho devatā jānāmi

But I didn’t know which

imā devatā amukamhā amukamhā devanikāyāti.

orders of gods those deities came from.

Tassa mayhaṁ, bhikkhave, etadahosi:

Then it occurred to me,

‘sace kho ahaṁ obhāsañceva sañjāneyyaṁ, rūpāni ca passeyyaṁ, tāhi ca devatāhi saddhiṁ santiṭṭheyyaṁ sallapeyyaṁ sākacchaṁ samāpajjeyyaṁ, ca devatā jāneyyaṁ:

‘What if I were to perceive light and see forms; and associate with those deities, converse, and engage in discussion;

“imā devatā amukamhā amukamhā devanikāyā”ti;

and find out which orders of gods those deities come from?

evaṁ me idaṁ ñāṇadassanaṁ parisuddhataraṁ assā’ti.

Then my knowledge and vision would become even more purified.’

So kho ahaṁ, bhikkhave, aparena samayena appamatto ātāpī pahitatto viharanto obhāsañceva sañjānāmi, rūpāni ca passāmi, tāhi ca devatāhi saddhiṁ santiṭṭhāmi sallapāmi sākacchaṁ samāpajjāmi, ca devatā jānāmi:

So after some time … I perceived light and saw forms. And I associated with those deities … And I found out which orders of gods those deities came from.

‘imā devatā amukamhā amukamhā devanikāyā’ti;

no ca kho devatā jānāmi:

But I didn’t know what

‘imā devatā imassa kammassa vipākena ito cutā tattha upapannā’ti …pe…

deeds caused those deities to be reborn there after passing away from here.

ca devatā jānāmi:

So after some time … I found out what

‘imā devatā imassa kammassa vipākena ito cutā tattha upapannā’ti;

deeds caused those deities to be reborn there after passing away from here.

no ca kho devatā jānāmi:

But I didn’t know what

‘imā devatā imassa kammassa vipākena evamāhārā evaṁsukhadukkhappaṭisaṁvediniyo’ti …pe…

deeds caused those deities to have such food and such an experience of pleasure and pain.

ca devatā jānāmi:

So after some time … I found out what

‘imā devatā imassa kammassa vipākena evamāhārā evaṁsukhadukkhappaṭisaṁvediniyo’ti;

deeds caused those deities to have such food and such an experience of pleasure and pain.

no ca kho devatā jānāmi:

But I didn’t know that

‘imā devatā evaṁdīghāyukā evaṁciraṭṭhitikā’ti …pe…

these deities have a lifespan of such a length.

ca devatā jānāmi:

So after some time … I found out that

‘imā devatā evaṁdīghāyukā evaṁciraṭṭhitikā’ti;

these deities have a lifespan of such a length.

no ca kho devatā jānāmi yadi me imāhi devatāhi saddhiṁ sannivutthapubbaṁ yadi na sannivutthapubbanti.

But I didn’t know whether or not I had previously lived together with those deities.

Tassa mayhaṁ, bhikkhave, etadahosi:

Then it occurred to me,

‘sace kho ahaṁ obhāsañceva sañjāneyyaṁ, rūpāni ca passeyyaṁ, tāhi ca devatāhi saddhiṁ santiṭṭheyyaṁ sallapeyyaṁ sākacchaṁ samāpajjeyyaṁ, ca devatā jāneyyaṁ:

‘What if I were to perceive light and see forms; and associate with those deities, converse, and engage in discussion;

“imā devatā amukamhā amukamhā devanikāyā”ti, ca devatā jāneyyaṁ:

and find out which orders of gods those deities come from;

“imā devatā imassa kammassa vipākena ito cutā tattha upapannā”ti, ca devatā jāneyyaṁ:

and what deeds caused those deities to be reborn there after passing away from here;

“imā devatā evamāhārā evaṁsukhadukkhappaṭisaṁvediniyo”ti, ca devatā jāneyyaṁ:

and what deeds caused those deities to have such food and such an experience of pleasure and pain;

“imā devatā evaṁdīghāyukā evaṁciraṭṭhitikā”ti, ca devatā jāneyyaṁ yadi me imāhi devatāhi saddhiṁ sannivutthapubbaṁ yadi na sannivutthapubbanti;

and that these deities have a lifespan of such a length; and whether or not I have previously lived together with those deities?

evaṁ me idaṁ ñāṇadassanaṁ parisuddhataraṁ assā’ti.

Then my knowledge and vision would become even more purified.’

So kho ahaṁ, bhikkhave, aparena samayena appamatto ātāpī pahitatto viharanto obhāsañceva sañjānāmi, rūpāni ca passāmi, tāhi ca devatāhi saddhiṁ santiṭṭhāmi sallapāmi sākacchaṁ samāpajjāmi, ca devatā jānāmi:

So after some time …

‘imā devatā amukamhā amukamhā devanikāyā’ti, ca devatā jānāmi:

‘imā devatā imassa kammassa vipākena ito cutā tattha upapannā’ti, ca devatā jānāmi:

‘imā devatā evamāhārā evaṁsukhadukkhappaṭisaṁvediniyo’ti, ca devatā jānāmi:

‘imā devatā evaṁdīghāyukā evaṁciraṭṭhitikā’ti, ca devatā jānāmi yadi me devatāhi saddhiṁ sannivutthapubbaṁ yadi na sannivutthapubbanti.

I found out whether or not I have previously lived together with those deities.

Yāvakīvañca me, bhikkhave, evaṁ aṭṭhaparivaṭṭaṁ adhidevañāṇadassanaṁ na suvisuddhaṁ ahosi, neva tāvāhaṁ, bhikkhave, ‘sadevake loke samārake sabrahmake sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya anuttaraṁ sammāsambodhiṁ abhisambuddho’ti paccaññāsiṁ.

As long as my knowledge and vision about the deities was not fully purified in these eight rounds, I didn’t announce my supreme perfect awakening in this world with its gods, Māras, and Divinities, this population with its ascetics and brahmins, its gods and humans.

Yato ca kho me, bhikkhave, evaṁ aṭṭhaparivaṭṭaṁ adhidevañāṇadassanaṁ suvisuddhaṁ ahosi, athāhaṁ, bhikkhave, ‘sadevake loke samārake sabrahmake sassamaṇabrāhmaṇiyā pajāya sadevamanussāya anuttaraṁ sammāsambodhiṁ abhisambuddho’ti paccaññāsiṁ;

But when my knowledge and vision about the deities was fully purified in these eight rounds, I announced my supreme perfect awakening in this world with its gods, Māras, and Divinities, this population with its ascetics and brahmins, its gods and humans.

ñāṇañca pana me dassanaṁ udapādi;

Knowledge and vision arose in me:

akuppā me cetovimutti; ayamantimā jāti natthi dāni punabbhavo”ti.

‘My freedom is unshakable; this is my last rebirth; now there’ll be no more future lives.’”

Catutthaṁ.

Topics & Qualities:

Liberation

Liberation

Liberation can imply a temporary release of the mind, i.e. liberated from certain unwholesome mental qualities or complete liberation from all unwholesome qualities of the mind, i.e. Nibbāna.

Also known as: freedom, release, emancipation, deliverance
Pāli: vimutti, vimokkha, cetovimutti, paññāvimutti, akuppā cetovimutti
View all discourses →
Suffering

Suffering

Unpleasantness, discontentment, dissatisfaction, stress, pain, disease, i.e. mild or intense suffering that is inherent in conditioned existence.

Also known as: discomfort, unpleasantness, discontentedness, dissatisfaction, stress, pain, disease, distress, affliction
Pāli: dukkha
View all discourses →
Vision

Vision

The corrective clarity that clearly sees into the true nature of things as they actually are.

Also known as: knowledge and vision, seeing clearly, seeing things as they are, seeing the truth, seeing the dhamma
Pāli: dassana, ñāṇadassana, yathābhūtañāṇadassana
View all discourses →

Last updated on July 27, 2026